Suomi Svenska Deutsch English Français 日本語 По-русски

FILI FAQ – Allt du velat veta om export och översättning av finländsk litteratur

 

 

 

Till vilket språk översätts mest finländsk litteratur, och till vilket språk översätts det minst?

 

Det översätts överlägset mest till tyska, hela 184 titlar under 2002–2007. Norska och engelska är problematiska språkområden, för där finns helt enkelt inte tillräckligt många översättare från finska. Den engelskspråkiga marknaden är också en utmaning, eftersom endast 1-2 % av böckerna i USA och Storbritannien utgörs av översatt litteratur. Några av de mer exotiska översättningsspråken under de senaste åren är färöiska (som bland annat Mauri Kunnas Hemma hos Jultomten (Joulupukki) har översatts till), arabiska (t ex Leena Landers De mörka fjärilarnas hem (Tummien perhosten koti)) och koreanska (t ex Arto Paasilinnas De hängda rävarnas skog (Hirtettyjen kettujen metsä)).

 

 

Vilka författare eller litterära genrer översätts mest just nu?

 

Arto Paasilinna är en författare som ständigt översätts till nya språk – i synnerhet i Frankrike är man särskilt intresserade av Paasilinna. De franska kritikerna skapade ju en helt egen genre för hans böcker: ”den ekologiska romanen”. Mika Waltari och Tove Jansson har i sin tur uppnått en klassikerposition, och deras böcker trycks hela tiden i nya upplagor. Alla de här tre författarna har översatts till över 30 språk. Andra populära moderna författare jämte Paasilinna är bland annat Kari Hotakainen, Monika Fagerholm, Leena Lander, Anja Snellman och Daniel Katz. Av barnboksförfattarna är Mauri Kunnas den som har översatts mest.

 

I Tyskland har det redan ett bra tag funnits en nordisk deckarboom, och populära i dagsläget är Leena Lehtolainen, Pertti Kirstilä, Outi Pakkanen med flera. Matti Rönkäs första översättning till tyska gick sommaren 2007 upp i topp på deckarkritikernas lista. Matti Yrjänä Joensuu är den mest översatta författaren i genren. En annan liknande landinriktad, stigande trend är de finländska tecknade seriernas framgång i Frankrike.

 

Den moderna finländska lyriken – som för tillfället är väldigt mångsidig och förstklassig – är ett eget, mindre kommersiellt fenomen. Det ges ut mycket diktöversättningar i antologier och litterära tidskrifter.

 

En annan boom är till exempel Johanna Sinisalos roman Bara sedan solen sjunkit (Ennen päivänlaskua ei voi), som på kort tid har översatts till 15 olika språk. I Frankrike konkurrerade rentav fem olika förlag om romanens översättningsrättigheter. Även Kari Hotakainens Löpgravsvägen (Juoksuhaudantie) har översatts till ett flertal språk efter att den fick Nordiska rådets litteraturpris. Sedan har vi också ett par debutromaner, som Elina Hirvonens Vill inte minnas, kan inte glömma (Että hän muistaisi saman) och Ranya Paasonens Där solen står högst (Auringon asema), som också har översatts flitigt. Det här är en helt ny företeelse.

 

Utgångsläget för alla översättningar är alltid kvalitet. Dålig kvalitet säljer helt enkelt inte. På den litterära marknaden är konkurrensen enorm, om man tänker på hur mycket böcker som ges ut i världen.

 

Vilken är den mest översatta finländska boken?

 

Kalevala, Finlands nationalepos. Det har översatts till över 60 olika språk. Allt som allt finns det närapå 200 olika översättningar eller bearbetade översättningar av Kalevala. En stor del av Kalevalas översättningar har gjorts från den finska ursprungstexten, men bakom översättningarna till de stora världsspråken – engelska, tyska och ryska – ligger flera personers möda.

 

På de mest översatta böckernas topp 10-lista finns också Mika Waltaris Sinuhe egyptiern (Sinuhe Egyptiläinen), Tove Janssons Trollkarlens hatt, Arto Paasilinnas Harens år (Jäniksen vuosi), Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga samt Mauri Kunnas Hemma hos Jultomten (Joulupukki). Men det är svårt att placera böckerna i en tillförlitlig ordning, för det finns inga exakta siffror någonstans.

 

Hur många översättningar av finländska böcker kommer ut varje år? Har det skett någon förändring i antalet översättningar, och i så fall varför?

 

För varje år kommer det ut allt fler översättningar, just nu cirka 200 titlar på 40 olika språk. Översättningarna ger en allt mångstämmigare bild av Finland och når på så sätt flera olika, internationella läsekretsar. Det finns minst två orsaker till det här: EU-medlemskapet har haft en märkbar effekt på att öka kännedomen om Finland, och litteraturexporten har blivit proffsigare. När utvecklingen väl har tagit fart i rätt riktning börjar framgångarna ge näring åt sig själva.

 

Vilka typer av förlag ger ut finländsk litteratur?

 

Det har skett en stor förändring i förlagens profil: nuförtiden ges finländsk litteratur ut av större och mer professionella förlag än för cirka tio år sedan. En gång i tiden var det främst de mindre förlagen, universitetstryckerierna eller andra icke-kommersiella sektorer som främjade finländarna.

 

Vilka intressanta nya översättningar har getts ut på sistone eller kommer att ges ut?

 

Till exempel ges Nils-Aslak Valkeapääs samling i tre delar ut i översättning direkt från samiska till franska 2008, vilket är en verklig kulturgärning. Också den arabiska översättningen av Leena Landers roman De mörka fjärilarnas hem (Tummien perhosten koti) kom nyligen ut, och den har fått mycket beröm.

 

Finns det översättare av finländsk litteratur, hurdana är de?

 

För tillfället har vi många lovande, nyutbildade yngre översättare, som givetvis har väldigt olika motiv till sitt yrkesval. Det verkar som om intresset för översättaryrket har vuxit. Men det finns absolut inte tillräckligt många översättare av finländsk litteratur; det här är ett stort problem man inte kan kringgå på något sätt.

 

Hur når en finländsk bok den utländska marknaden?

 

Det finns förstås flera olika sätt. Vanligtvis presenterar FILI eller något finskt förlag en bok för ett tiotal utländska förlag på en mässa eller vid något annat möte, innan något förlag blir intresserat av den. Av boken görs en provöversättning och en synopsis, och med dessa som underlag fattar sedan förlaget ett beslut. Sedan skriver man avtal mellan de olika förlagen samt mellan förlag och översättare och söker översättnings- och/eller tryckningsstöd från FILI. Den sista fasen går ut på att göra PR för boken. Också där kan FILI hjälpa till genom att till exempel skicka ut författaren på olika jippon när boken ska lanseras.

 

Väldigt ofta fungerar översättare också som litterära ”agenter” och presenterar sina favoritböcker för förläggarna i sitt hemland. Naturligtvis får även priser och höga försäljningssiffror förläggarna att bli intresserade.

 

På vilket sätt stöder FILI litteraturexporten?

 

FILI främjar litteraturexporten genom att bevilja översättnings- och tryckningsstöd, utbilda och stödja översättare samt genom att öka kännedomen om den finländska litteraturen utomlands. I verksamheten ingår framför allt att anordna författar- och förlagsbesök, att ta fram presentationsmaterial samt att delta i mässor och litterära evenemang. FILI samarbetar också mycket tätt med den litterära tidskriften Books from Finland, som ges ut av Finska Litteratursällskapet, samt driver en översättningsdatabas över den finländska litteraturen tillsammans med Finska Litteratursällskapets bibliotek. Utöver det stöder FILI den litterära exporten genom olika specialprojekt.

 

Hur många översättningar ger FILI stöd till varje år?

 

Till exempel 2007 beviljades stöd för 174 översättningar till andra språk. Antalet understödda översättningar till finska var då 57. Den totala summan som delas ut inom alla stödprogram är 510 000 euro.

 

Betonar FILI några särskilda områden i sin verksamhet/sina stöd?

 

FILI har en väldigt holistisk syn på litteratur: serier, facklitteratur, lyrik och romaner är alla lika mycket litteratur. FILI:s specialprojekt för barnlitteratur har visat sig vara en framgång, och framöver ska FILI särskilt satsa på exporten av serier och facklitteratur.

 

Vilken ekonomisk betydelse har litteraturexporten?

 

2006 uppskattade man att royaltyintäkterna låg på 0,5 miljoner till 900 000 euro.

 

Litteraturexportens utmaningar och möjligheter?

 

Litteraturexporten har blivit allt mer organiserad och professionell; FILI:s verksamhet har pågått i över 30 år och stödåtgärderna är redan mycket välkända ute i världen. Många finländska förlag har numera egna Foreign Rights-avdelningar eller så har de gett uppgiften till någan av de tre litterära agenturerna i Finland.

 

Utmaningen inom litteraturexporten är antalet översättare – de borde helt enkelt vara fler.

 

Allt som allt har man ändå kommit över en viss tröskel, och ansträngningarna inom litteraturexporten börjar bära frukt och framgångarna ge näring åt sig själva.