Europeiska kommissionen har beviljat Kalevala det europeiska kulturarvsmärket

Kalevala bygger på karelsk och finsk folkdiktning och är en del av den allmäneuropeiska idéhistorien och epostraditionen.

Europeiska kommissionen har beviljat Kalevala kulturarvsmärket. Kulturarvsmärket har från och med 2013 delats ut till sådana objekt som finns på Europeiska unionens område och som innehar en nyckelposition då det gäller Europas historia, kultur och integration. 

Enligt Europeiska kommissionen är ”Kalevala ett av 1800-talets mest inflytelserika epos, som grundar sig på karelskt och finskt folkmål och som influerade uppkomsten av den finska nationen. Kalevalas ställning som finländskt kulturarv är högt respekterad samtidigt som Kalevala förmedlar den europeiska kulturens och identitetens mångsidighet och inbördes relationer.”

Kalevala är ett av få immateriella kulturarvsobjekt som har fått det europeiska kulturarvsmärket. Kalevala fick kulturarvsmärket uttryckligen på grund av att det är ett epos som lever i tiden. Kalevala väcker intresse över kulturgränserna och fungerar som inspirationskälla såväl för metallmusiken och fantasylitteraturen som för hantverkstraditionen och tatueringskonsten. Kalevala har översatts till mer än 60 språk.

”Det här är en fin utmärkelse för Kalevala och för det levande arvet som hör ihop med Kalevala. Kalevala är nu en del av den gemenskap som fått det europeiska kulturarvsmärket och kompletterar därmed bilden av den episka traditionen ur vilken det fortfarande uppstår nya vetenskapliga, konstnärliga och kulturella tolkningar”, säger specialsakkunnig Leena Marsio på Museiverket.

Kalevala (1849, Finska litteratursällskapet, SKS) är ett skönlitterärt verk skrivet av Elias Lönnrot med utgångspunkt i den karelska och finska folkdiktningen. Det är en del av den europeiska epostraditionen och det har ända från början haft en stark samhälls-politisk dimension. Kalevala har byggt upp den finska nationen och det finska folket, men Kalevala är också nära förknippad med allmäneuropeiska frågor om identitet och vem som äger kulturarvet. På senaste tid har diskussionen om Kalevala särskilt i förhållande till den karelska dikttraditionen och kulturen varit livlig.

”Det europeiska kulturarvsmärket belyser inte bara Kalevala utan också den karelska, ingriska och finska traditionen som utgör grunden för Kalevala samt tillämpningen av de litterära modeller som härstammar från den grekisk-romerska antiken”, säger generalsekreterare Tuomas M. S. Lehtonen på Finska litteratursällskapet. ”Berättelsen om finskhet har byggts av olika kulturella och språkliga källor utan bestämda gränser. Därför är den också konfliktfylld och kontroversiell. På grund av att Kalevala är kontroversiell är den ett kulturarv som förnyas och lever och det är därför Kalevala är en del av en struktur som är bekant för dagens européer.”

Finland ansökte våren 2023 om det europeiska kulturarvsmärket för Kalevala. Finlands representant valdes av undervisnings- och kulturministeriet på förslag av Museiverket. Projektet i anknytning till utmärkelsen genomfördes av Finska litteratursällskapet i samarbete med stiftelsen Kalevalasällskapet, Gallen-Kallela Muséet, Juminkeko-stiftelsen, diktbyn Parpperinvaaran runokylä och ett omfattande samarbetsnätverk. Till nätverket hör många aktörer som är specialiserade på Kalevala, det karelska språket och kulturen samt på pedagogik. Museiverket koordinerar användningen av kulturarvsmärket tillsammans med ovan nämnda aktörer. 

Till kulturarvsmärket hör projektet Det episka kalejdoskopet, som riktar sig till ungdomar i Europa och som behandlar finsk och karelsk kulturtradition ur aktuella synvinklar: hur förstår människor och samhällen med olika bakgrund Kalevala och på vilka nya sätt tolkar vi eposet idag. I projektet bekantar deltagarna sig med Kalevala genom bildkonst, arkivmaterial, litteratur, runosång och folkmusik.

I Finland har kulturarvsmärket tidigare beviljats i 2022 till Jyväskylä universitets campusområde Seminaarimäki och jämlik utbildning.

Sju objekt fick nu det europeiska kulturarvsmärket. Allt som allt har 67 objekt fått det europeiska kulturarvsmärket, bland annat objekt som hör till det byggnadshistoriska arvet, handlingar och dokument, kulturmiljön och det immateriella kulturarvet. Syftet med kulturarvsmärket är att öka européernas kunskaper om Europas historia och unionens bildande samt om den gemensamma, mångsidiga kulturtraditionen. I Finland den europeiska kulturarvsmärket samordnas av Museiverket. Nästa nationella ansökningsomgång kommer att äga rum i maj-juni 2024.

Mer information

Kommunikationschef Kati Mikkola, Finska litteratursällskapet, kati.mikkola@finlit.fi, tel. +358 50 598 7501

Verksamhetsledare Niina Hämäläinen, Kalevalasällskapet, niina.hamalainen@kalevalaseura.fi, tel. +358 40 538 5144

Generalsekreterare Tuomas M. S. Lehtonen, Finska litteratursällskapet, tuomas.lehtonen@finlit.fi, tel. +358 40 560 9879