Seminaari Katja Ketun Kätilö-romaanin kääntäjille

Tiedätkö sinä, mitä tarkoittavat kälpäkkä, tainari, töpöliputtaja, kälämi, umpukka, kuhneet, fuskluuri, imiö, huolimo, hyykytö, tillosilmä, rytökeittiö, hytykkä tai väiväre? Miltä tuoksuu ranskaksi maaemon sitkas pölykohtu; millainen on hollantilaisen lukijan lumppushemeikka?

Joskus vastaan tulee mainio, elämyksellinen teos, jonka kääntämistä muille kielille ei osaa kuvitella edes villeimmissä unissaan – sellaisia harvemmin myydään tusinaan maahan lähes yhtä aikaa. Näin kävi Katja Ketun romaanille Kätilö (WSOY, 2011). Lapin sodan syövereihin sijoittuva suomalaisen kätilön ja saksalaisen upseerin rakkaustarina on harvinaisen verevä. Tapahtumien rekonstruktionti ja murteellisen kielen kerrostumat ovat haasteellisia myös suomalaiselle lukijalle – mutta jotenkin ne tulisi välittää uusille kielille ja lukijakunnille maihin, joihin teos on myyty. Tässä kääntäjät ovat poikkeuksellisen suuren haasteen edessä.

FILI järjesti lokakuun lopussa Helsingin kirjamessujen jälkeen seminaarin Kätilön kääntäjille. Tapahtuma oli FILIn historiassa vasta toinen yhden kirjailijan ja teoksen ympärille koottu seminaari. Eräs kimmoke seminaarille oli Kääntöpiiri, FILIn ylläpitämä Suomen kirjallisuuden ulkomaisten kääntäjien verkkoyhteisö, jossa keskustelu Kätilön kääntämisen ympärillä on polveillut jo pidemmän aikaa. Tieteiden talolle Kruununhakaan pääsi kokoontumaan lopulta kahdeksanpäinen kansainvälinen kääntäjäjoukko.

Kätilön kääntäjät

Kirjailija Katja Kettu (neljäs vasemmalta) ja kääntäjät vasemmalta oikealle: Turid Farbregd (Norja), Sébastien Cagnoli (Ranska), Angela Plöger (Saksa), Kadri Jaanits (Viro), Maima Grinberga (Latvia), Birgita Bonde Hansen (Tanska), Annemarie Raas (Hollanti) ja Laura Bába (Unkari).

Lue loppuun

Finlandssvensk litteratur ut i världen

Finlandssvensk litteratur internationellt

Finländsk litteratur är just nu ett hett ämne utomlands. Tack vare Finlands temalandstur på världens största bokmässa i Frankfurt 2014 är utländska förläggare ute efter att hitta ”sin” finländska författare och bok.

FILI arbetar kontinuerligt med att hjälpa såväl utländska förläggare som översättare och journalister att hitta rätt i den finländska litteraturen.

Med finansiering från Svenska kulturfonden kan FILI under åren fram till Frankfurt 2014 satsa extra mycket på att lansera finlandssvensk litteratur internationellt. I satsningen ingår bland annat producering av material till bokmässor, intensivt arbete med att hitta litterära översättare från svenska till olika språk, fortbilda översättarna, erbjuda utländska universitet kurser i finlandssvensk litteratur och bjuda in förläggare och journalister på besök till Finland.

Om ”kroppsvätskor”

Under ett dylikt besök fick fyra kulturjournalister och kritiker från Danmark, Estland, Island och Norge under ett intensivt dygn i slutet av oktober bekanta sig med aktuell litteratur från Finland. Några av höstens författare – Juha Itkonen, Katja Kettu, Kaj Korkea-aho, Susanne Ringell, Katri Lipson, Timo Parvela, Maria Turtschaninoff och illustratören Linda Bondestam – presenterade själva sina verk. Översättaren och författaren Stefan Moster gav en inblick i trender inom finsk litteratur och redaktören Trygve Söderling i den finlandssvenska.

På kvällen fick kritikerna själva, modererade av kritikern Mathias Rosenlund på Arkadia International Bookshop, berätta om vad som är på gång inom i det nordiska grannskapet. Enligt Lilian Munk Rösing flödar den danska samtidsprosan över av ”kroppsvätskor” och ”plot is not hot”, i Island söker man sig tillbaka till de ”verkliga värdena” efter finanskrisen som nästan raserade en hel nation. Enligt tv-profilen Egill Helgasson ser islänningarna sig som ett litterärt folk och litteraturen står om möjligt ännu högre i kurs nu efter krisen. Två dominerande trender i norsk samtidslitteratur är enligt Anne Merethe Prinos autofiktion och uppväxtskildringar. Jan Kaus berättar att estnisk historia och facklitterära fiktioner är två konkurrerande stråk i den estniska litteraturen.