Bildsamling

I samlingen finns för närvarande cirka 170 000 bilder. Fotografisamlingarna är till största delen från 1900-talet. Materialet från 1800-talet är bara exemplifierande. Utmärkande för materialen är det privata; en betydande del av bilderna kommer från privatpersoners bildsamlingar.

Bildsamlingarna om traditioner och modern kultur är indelade i följande samlingar:

• Den topografiska samlingen och tillväxtsamlingen
• Fotografsamlingen
• Fältarbetessamlingen
• Traditionsinsamlingssamlingen
• Teckningssamlingen

Den topografiska samlingen och tillväxtsamlingen

Den topografiska samlingen innehåller cirka 2 000 bilder från åren 1900–1974. Bildsamlingen har oftast erhållits av donatorerna i anslutning till manuskriptmaterial. Motiven består bl.a. av personer, landskap och byggnader. En betydande del av fotografierna har tagits av privatpersoner, men de äldsta porträtten har ofta tagits i fotoateljéer. Bilderna har ordnats enligt kommun.

Fram till 1974 ingick allt bildmaterial i arkivet i den topografiska samlingen. De bildsamlingar som hör till fotograf-, fältarbetes- och traditionsinsamlingssamlingarna har senare separerats från samlingen.

Tillväxtsamlingen innehåller material som arkivet har fått efter 1974 och som inte ingår i de andra huvudgrupperna.

Fotografsamlingen

I fotografsamlingen utgör material från en viss fotograf en separat helhet. Det finns en separat katalog över samlingen.
De gamla fältarbetesbildsamlingarna från 1872 till 1960 ingår i fotografsamlingarna. Ett gemensamt drag för flera fotografer är att de har fotograferat parallellt med traditionsuppteckning.

Endast en yrkesfotograf är inkluderad: I. K. Inha gjorde tillsammans med Kusti Karjalainen en traditionsinsamlingsresa till Vitahavskarelen 1894, och det finns 220 fotografier från den resan i samlingen.

Fältarbetessamlingen

Fältarbetessamlingarna innehåller material som har fotograferats i samband med arkivets egna bandningsarbeten från 1960-talet och framåt. Förutom arkivpersonalens fotografier ingår även material från deltagande studerande och stipendiater i samlingen.

Fältarbetet har bl.a. fokuserat på traditionerna på en viss ort eller i en viss grupp, och motiven på fotografierna är de intervjuade personerna och deras näromgivning. Ett mer omfattande uppteckningsarbete har bl.a. gjorts på 1960–70-talet i Kauhajoki, Libelits och Sysmä och på 1980-talet i Pieksämäki och Ranua. På 1990-talet blev även närområdena Olonets-Karelen, Ingermanland och Vitahavskarelen föremål för arbetet. Det första stora projektet för uppteckning av ett traditionsfenomen var knutbocksuppteckningen 1973–1975.

Traditionsinsamlingssamlingen

Det bildmaterial som arkivet har fått in i samband med olika tävlingsinsamlingar och enkäter förvaras som separata helheter. Bildmaterial ingår inte i alla insamlingar och mängden erhållet material varierar också.

Teckningssamlingen

Teckningssamlingarna finns huvudsakligen i anslutning till manuskriptsamlingarna, antingen som egna separata band eller bifogade manuskripttexterna. För en del av teckningarna finns även ett referenskartotek enligt ort, ett s.k. teckningskartotek.

Teckningarna kan vara enskilda eller en del av större helheter. De mest kända är Samuli Paulaharjus kvantitativt och geografiskt omfattande teckningssamling från åren 1900–1942 samt Agaton Reinholms samling av 552 etnologiska teckningar från Satakunta 1879 och Karelen 1880.

Information om bildernas innehåll

Informationen om bildsamlingarna om traditioner och modern kultur har katalogiserats i flera olika kartotek och register samt i det arkivinformationssystem som används i dag.

Följande används:

• ett sakordskartotek
• ett ortskartotek
• ett diabildskartotek
• ett kartotek över fotograf-överlåtare
• ett tillväxtkartotek
• ett teckningskartotek

Samma basinformation återkommer i katalogiseringen. Följande ingår helt eller delvis: signum, överlåtare, fotograf, fotograferingsort, överlåtelsetidpunkt, fotograferingstidpunkt, motiv, bildtyp (fotografi, teckning, negativ), bildens storlek och tilläggsinformation.