Ljudupptagningar och videoinspelningar
Inspelningarnas innehåll
I början innehöll inspelningarna många traditionsgenrer med fast form, till exempel sagor, berättelser, runosånger och annan folkmusik. Sedan slutet av 1960-talet har inspelningarna i allt större utsträckning även omfattat muntliga traditioner, som merparten av ljudupptagningarna nu representerar. En stor del av ljudupptagningarna har gjorts under arkivets fältresor i Finland och närområdena. Arkivet har under olika perioder genomfört flera s.k. innehavarprojekt, där man på ett heltäckande sätt har gjort inspelningar av kunskaperna om traditioner och muntliga traditioner, vanligtvis i en kommun. Exempel på sådana projekt är fältinsamlingarna i Kauhajoki, Sysmä, Libelits, Pieksämäki, Ranua och Vittis. På 1990-talet fokuserade det regionala fältarbetet på Finlands östra närområden Ingermanland, Olonets-Karelen och Vitahavskarelen.
Samlingarna om traditioner och modern kultur innehåller även över 300 timmar romska traditioner, material som har spelats in i samband med olika insamlingstävlingar och stora mängder barntraditioner, till exempel skolelevers vitsar och lekar. Samlingarna innehåller videoinspelningar från 1976 och framåt. I början videobandades framför allt intervjuer och framföranden om traditioner. Numera används videoinspelningar även för att skildra traditionsmiljön vid fältundersökningar. Fotografering har också varit en väsentlig del av fältundersökningarna.
Inspelningsutrustning och intervjuare
De äldsta ljudupptagningarna i arkivet finns på fonogram- och parlogramcylindrar. De användes från 1905 och ända fram till 1950-talet. Fonograminspelningar har gjorts av SKS:s stipendiater, till exempel Armas Launis, och folkmusik- och språkforskare, som A. O. Väisänen. Skivinspelningar började användas för att spela in traditioner på folkdiktningsarkivet 1937 och bandspelare togs i bruk i början av 1950-talet.
Ljudupptagningar och videoinspelningar har gjorts av arkivets forskare och stipendiater samt studerande och forskare inom folkliga traditioner. Dessutom har privatpersoner och inrättningar överlåtit sina egna ljudupptagningar till arkivet. Arkivets samlingar utökas fortfarande med några hundra timmar per år.
Informationssökning och materialanvändning
Innehållet i materialet hanteras med hjälp av olika förteckningar, kartotek och arkivinformationssystemet. De viktigaste sökbara uppgifterna är personer, tid, plats och ämnesområde. Största delen av ljudupptagningarna är försedda med detaljerade innehållsförteckningar. En del av ljudupptagningarna har även transkriberats. Du kan lyssna på ljudupptagningarna i arkivets forskarsal. I forskarsalen står dessutom flera manuella förteckningar och kartotek till ditt förfogande.
