Bildsamling

L. Onerva och Väinö Streng vid bröllopsbordet i Alphyddan 1905. L. Onervas arkiv.
Det nygifta paret L. Onerva och Väinö Streng. L. Onervas arkiv.
Den litterära och kulturhistoriska bildsamlingen består av cirka 400 separata bildsamlingar, som omfattar cirka 160 000 enskilda fotografier. Bildsamlingen skildrar både det offentliga finländska kulturlivet och familjernas privata historia.
  • Bildsamlingskatalogen ger dig basinformation om innehållet i bildsamlingarna.
  • I den porträttdatabastjänst som SKS:s biograficenter upprätthåller kan du söka och beställa bilder enligt personer.

Den litterära och kulturhistoriska bildsamlingen består av bildsamlingar om finländska författare och kulturpåverkare, litterära sällskap, evenemang och föreningar som har överlåtits till SKS:s arkiv samt av bilder som hänför sig till Finska Litteratursällskapets historia. De litterära sällskapens bildmaterial berättar om det offentliga kulturlivet. Bilder som anknyter till litterära grupperingar, till exempel Tulenkantajat och Kiila, finns i flera personers arkiv.

Fotografisamlingarna har uppstått som ett resultat av arkivbildarnas liv och verksamhet. Varje samling är unik och förmedlar information om personens liv, intresseobjekt, arbete och föreningsverksamhet, livsmiljö och sociala relationer.

Bland författare som varit intresserade av fotografering finns omfattande bildsamlingar i bl.a. Teuvo Pakkalas, Helvi Hämäläinens, Ilmari Kiantos, Yrjö Kokkos, Otto Manninens och Aaro Hellaakoskis arkiv.

Uppkomsten av den litterära och kulturhistoriska bildsamlingen

Fotografier har under arkivets hela existens tagits emot tillsammans med annat material. För att säkerställa att fotografierna bevaras och kan användas började man från och med 2000-talet skilja dem från det övriga arkivmaterialet och förvara dem som separata samlingar.

De äldsta fotografierna är från mitten av 1800-talet och nya tas hela tiden. Bildsamlingarna visar den tekniska och övriga utvecklingen inom fotografering. Största delen av den litterära och kulturhistoriska bildsamlingen är råkopior som tekniskt sett är typiska för den egna tidsperioden.

Förvaring och organisering av fotografierna

De litterära och kulturhistoriska bildsamlingarna har organiserats och arkiverats på olika sätt under olika tider. I de äldsta fallen har bilderna organiserats i alfabetisk ordning enligt namnen på de personer som förekommer på bilderna. Senare har man övergått till att arkivera bilderna enligt arkivbildare i helheter med enhetlig proveniens.

Varje bildsamling i arkivet förvaras som en separat helhet. Råkopiorna i bildsamlingarna förvaras i arkivkartonger. Varje kartong innehåller endast fotografier från ett arkiv, men det kan finnas flera kartonger i en bildsamling.

Fotografierna är försedda med individuella identifikationsuppgifter. Identifikationsuppgifterna består alltid av prefixet KIAK, samlingens beteckning och en enhetssiffra, t.ex. KIAK2014:8:1. Filnamnet på den digitala kopian skapas också utifrån identifikationsuppgifterna.

Utökning

Bildsamlingarna ökar till följd av materialöverlåtelser, eftersom bilder vanligtvis överlåts som en del av ett annat arkiv. SKS dokumenterar sin egen verksamhet genom att fotografera. De fotografier som anknyter till SKS:s verksamhet bildar en egen omfattande och växande samling. SKS:s arkiv dokumenterar även andra litterära evenemang, t.ex. den internationella författarkonferensen i Lahtis.

Fotografierna ökar i genomsnitt med femtusen bilder per år.

Bildinformation ur databasen

Man kan kontrollera vilka arkiv som innehåller bilder i den allmänna katalogen över litterärt och kulturhistoriskt material.

Informationen om arkivbildarnas bildsamlingar katalogiseras i databasen Vakka, där man kan söka bildinformation utifrån bl.a. fotograf, motiv, plats eller tidpunkt. Personalen på SKS:s arkiv utför på begäran sökningar i databasen.

Författarporträtt finns i SKS:s biograficenters Porträttdatabas, där man kan söka och beställa bilder.

Exlibris-samlingen

Exlibris-samlingen innehåller i huvudsak exlibris från olika arkiv. I samlingen finns cirka 200 olika personers exlibris, någras i flera versioner.

Exlibris som har formgetts och samlats av grafikern Helmiriitta Honkanen utgör den största enskilda samlingen. I den ingår finländska och utländska exlibris, totalt 16 kartonger (1,4 hyllmeter).

Andra exlibris-konstnärer är bl.a. Erkki och Markku Tanttu, Raimo Puustinen, Viive Tolli, Einar Palmunen och Markus Visanti. Alla konstnärer har inte identifierats.