Specialsamlingar

Material om Ingermanland och ingermanländska traditioner
I båda samlingarna av SKS:s arkiv finns material om Ingermanland.
I samlingen inom folkminne och samtidskultur finns ingermanländska folkminnen som bevarades under traditionsinsamlingsresor från 1840-talet långt in på 1900-talet. En del av de äldsta ingermanländska traditionerna blev bland annat material för Kalevala, och de publicerades i Finska Folkets Forndikter. på 1990-talet, efter att Sovjetunionens fall, genomförde SKS en fältinsamling, Inkerin identiteetti, där ingermanlänningars biografiska muntliga traditioner spelades in och lokalbefolkning intervjuades om livet och den sociala situationen i Ingermanland.
I samlingen inom litteratur och kulturhistoria finns arkiv av privatpersoner med ingermanländskt ursprung och forskare insatta i ingermanlänningar bevarade.
Dessutom har muntliga traditioner och arkivmaterial utökats aktivt genom två projekt: Fältinsamlingen Inkerin identiteetti (på 1990-talet) och projektet Inkeri ja inkeriläisyys – muistot talteen, arkistot haltuun (2018–2020).

Finitiko kaalengo arkiivos – de finska romernas arkiv
De finska romernas arkiv − Finitiko kaalengo arkiivos är Finska litteratursällskapets och Riksarkivets gemensamma samling inom det romska kulturarvet. Samlingen utvecklades i projektet Romanien kulttuuriperintö: arkistointi, arvostus ja tutkimus (2016–2018).
SKS:s romska material består av material inom folkminnen, muntliga traditioner och kulturhistoria samt person- och föreningsarkiv. Det gemensamma för de olika materialen är att de skapar en bild av romerna i Finland både genom romernas egna berättelser och ur majoritetens synvinkel.
SKS har samlat in romska traditioner och muntliga traditioner från 1960-talet. Materialet utökar ständigt genom materialdonationer från forskare, traditionssamlare och romska aktörer. Före 1960-talet har det samlats endast sporadiskt material om romer. Samlingen innehåller cirka 600 timmar ljudinspelningar, hundratals fotografier samt tiotals hyllmetrar material i textform samt förenings- och personarkiv. Användning av material kräver alltid tillstånd. Tillstånd ska ansökas om skriftligt.

Material från projektet Stalinin vainojen muistot
Finska litteratursällskapet genomförde en insamling av muntliga traditioner om Stalins utrensningar på våren 2020. I insamlingen av muntliga traditioner deltog 134 svarande från Finland, USA, Ryssland och Sverige. Allt som allt togs emot över 1 100 sidor memoarer på olika språk och olika kompletterande material, såsom dokument, tidningsurklipp och brev. I samband med insamlingen togs emot 144 bilder.
Fokuset för insamlingsmaterialet låg på levnadshistorierna för offren till Stalins utrensningar – de som försvann, dog eller överlevde. Svaren belyser öden för både de ingermanlänningar, finnar i Murmansk och S:t Petersburg som bodde i Sovjetunionen och de finländare som for till Sovjetunionen från Finland, Kanada och USA. Skrivarna beskriver bakgrunden till varför de for till Sovjetunionen, livet i Sovjetunionen innan utrensningarna började samt händelserna under och efter utrensningarna.
Som en fortsättning till insamlingen skapades projektet Stalinin vainojen muistot (2021–2022), där avkomlingar till de finländare och karelare som hade upplevt Stalins utrensningar intervjuades. Utrensningarna är en del av vår nationella historia som vi inte vet om så mycket, och därför upplevdes det som viktigt att bevara berättelserna av offren till utrensningarna och upplevelserna av deras avkomlingar. Deras minnen och upplevelser har tidigare inte samlats in lika omfattande. De intervjuade bodde i såväl Finland, Sverige som USA, och det var 105 personer som intervjuades på finska, svenska, ryska och engelska. Fjärrintervjuer möjliggjorde intervjuer utomlands.
Under projektet tog SKS:s arkiv emot sammanlagt cirka 60 enskilda materialdonationer som innehöll såväl text-, bild-, ljud- som videomaterial. Största delen av materialet bevarades i arkivet i digital form, och ursprungsmaterialet återlämnades till ägarna efter lånet.
Material om den samiska kulturen och Lappland
I arkivets båda samlingar finns material om den samiska kulturen, samerna och de områden där samerna bor
Största delen av materialet härstammar från 1800-talet och början av 1900-talet. Katalogen av material om den samiska kulturen och Lappland i samlingen inom litteratur och kulturhistoria samlades under hösten 2013 av Rosa-Máren Magga. Katalogen har skapats utifrån samisk forskning, och syftet är att med hjälp av den få materialet synligt och tillgängligt för forskare. Katalogen av material om den samiska kulturen och Lappland inom litteratur och kulturhistoria finns tillgängligt i SKS:s arkivs forskarsal.
I arkivets material inom folkminne och samtidskultur finns material om den samiska kulturen och Lappland både som handskrifter, ljudinspelningar och fotografier. De norra delarna av Finland och områden på andra sidan gränsen i Sverige, Norge och Ryssland har sedan gammalt ingått i målområdet för arkivets arbete. Som berättare i materialet finns både samerna och även andra invånare i norr. Kända bevarare av folkminnen är bland annat storinsamlarna av folkminnen Samuli och Jenny Paulaharju, den samiska författaren Pedar Jalvi och folkmusikforskarna Armas Launis och A. O. Väisänen.
Numera är det Samearkivet som ansvarar för arkivering av den samiska kulturen. Det är en del av Riksarkivet och ligger i Samiska kulturcentret Sajos. Det samiska kulturarkivet verkar i Giellagas-institutet vid Uleåborgs universitet.
Fråga gärna mer om materialet i specialsamlingarna!

Fotot: Finländare i arbetslägret Svirstroj 1934. Stalinin vainojen muistot, SKS KRA.