Gränsöverskridande nationalism

Nationers och gemenskapers identitet skapas ofta genom berättelser om och tolkningar av det förflutna. Vilken betydelse har det kulturella minnet för nationalism?

Det finns en tanke om att världen är uppdelad i områden befolkade av olika nationer, i vilka kulturer och språk som är typiska för nationen dominerar. Detta är en av de mest naturliggjorda och som sådan en av de mest inflytelserika föreställningarna om världen. Samtidigt vet vi att människor alltid har rört sig från en plats till en annan och levt i gränsöverskridande gemenskaper. Både konstens uttryck, talandets former samt övriga kulturella resurser med hjälp av vilka det förflutna ges mening i kulturella minnesprocesser är gränsöverskridande – även om de nyttjas i nationella sammanhang.

Att kulturellt minne spelar en central roll i nationalism är välbekant. Redan i nationalismforskningens klassiker behandlades de nationella narrativens och myternas betydelse i formandet av nationernas föreställda gemenskaper. Forskningen inom ramen för kulturella minnesstudier har även i stor omfattning uppmärksammat hur historiska händelser av stor transnationell betydelse har tolkats nationellt. Forskarna har visat att centrala skeenden i europeisk historia skildras och tolkas på skiftande sätt i olika nationella kontexter. Trots de många likheterna i nationalismforskningens och kulturella minnesstudiers intresseområden har beröringspunkterna fälten emellan inte utvecklats systematiskt.

I Helsingfors universitets delprojekt ”Gränsöverskridande nationalism” undersöks det kulturella minnets och ihågkommandets roll i nationalism. Projektet granskar hur förgivettagna nationella ramverk förnyas eller blir föremål för kritik då människor, gemenskaper och former för upprätthållande av minne överskrider och korsar nationalstaters gränser. En viktig strävan är att förnya nationalismforskningen genom fältet för kulturella minnesstudiers metodologiska och teoretiska perspektiv. Ett mål är att sammanlänka detta snabbt växande fält med de diskussioner som förs inom den kulturforskning, exempelvis i folkloristiken, som varit central i nationsbygget. Här fungerar nationalismforskningens synvinklar som en viktig länk.

Som forskare inom ”Gränsöverskridande nationalism”-delprojektet fungerar Karina Lukin och Meeri Siukunen, och dessutom kommer nya forskare att ingå i gruppen. Projektet leds av Ulla Savolainen, universitetslektor i folkloristik vid Helsingfors universitet.