Kalevala – det europeiska kulturarvsmärket

Kalevala fick på våren 2024 det europeiska kulturarvsmärket (EHL) beviljat av Europeiska kommissionen. Kulturarvsmärket har från och med 2013 delats ut till sådana objekt som finns på Europeiska unionens område och som innehar en nyckelposition då det gäller Europas historia, kultur och integration.

Kalevala (1849, SKS) är ett skönlitterärt verk skrivet av Elias Lönnrot utifrån karelska och finska folkdikter. Det är ett av få immateriella kulturarvsobjekt som har fått det europeiska kulturarvsmärket. Kalevala fick kulturarvsmärket uttryckligen på grund av att det är ett epos som lever i tiden.

Kalevala representerar ett kulturarv som ständigt förändras i tiden och som är öppet för många olika tolkningar. Kalevala har ända sedan det utgavs verkat som en inspiratör för vetenskap, konst och kultur, och man har även hänvisat till Kalevala i många debatter och diskussioner om finländskhet. Kalevala väcker intresse över kulturgränserna och fungerar som inspirationskälla såväl för metallmusiken och fantasilitteraturen som för hantverkstraditionen och tatueringskonsten. Eposet har översatts till över 60 språk.

”Kalevala ett av 1800-talets mest inflytelserika epos, som grundar sig på karelska och finska muntliga traditioner. Förutom att Kalevala är en viktig del av det karelska och finska kulturarvet är verket också ett bevis på de europeiska kulturernas och identiteternas växelverkan och mångsidighet.”

– Europeiska kommissionen

Möjlighet att bekanta sig med eposets olika sidor i fyra objekt

I det till Kalevala beviljade europeiska kulturarvsmärket nämns fyra objekt, där man kan bekanta sig med Kalevalas olika sidor.

Huvudobjektet:

  • Finska litteratursällskapet i Helsingfors

Andra objekt:

Kulturmärket är också kopplat till ett omfattande samarbetsnätverk med aktörer specialiserade på Kalevala och det karelska och finska kulturarvet. Nätverket samordnas av Kalevalasällskapet.

I det bredare nätverket ingår:

  • Stiftelsen Kalevalasällskapet (samordnande instans)
  • Kalevala Kvinnoförbundet
  • Yrkeshögskolan Karelia
  • Karelska ungdomsförbundet
  • Karelska förbundet
  • Karelska Kultursällskapet
  • Paikkarin torpan tuki
  • Runolaulu-Akatemia
  • Finlands kultur- och vetenskapsinstitut
  • Föreningen för kulturarvsfostran i Finland
  • Utbildningsprogrammet i folkmusik vid Konstuniversitetet
  • Utbildningsprogrammet i digital kultur, landskap och kulturarv vid Åbo Universitet
  • Äidinkielen opettajain liitto

Kalevala och SKS

Det var Finska litteratursällskapet som ursprungligen gav ut Kalevala. Sällskapet publicerade Kalevala, som baserade sig på sällskapets första sekreterare Elias Lönnrots insamlingsresor, år 1835 och 1849.

I SKS:s arkiv bevaras handskrivna material kopplade till Kalevala och de folkdikter som används som källor till verket. Kalevala-samlingen som ingår i samlingarna av SKS:s bibliotek är en av de största i världen. Den innehåller mängder av versioner och imitationer av Kalevala samt översättningar till cirka 60 språk.

På SKS:s forskningsavdelning genomförs forskningsprojekt om Kalevala och folkdiktsamlingarna. Vi erbjuder också många öppna webbmaterial om Kalevala.

Se vårt webbmaterial om Kalevala

Useiden eri Kalevala-painosten kansikuvia.

Avoin Kalevala

”Öppen Kalevala” -En kritiskt kommenterad edition av Kalevala från 1849.

Matkalla Kalevalaan

”På väg till Kalevala” – Bakgrund till, innehåll och tolkningar av nationaleposet med hjälp av senaste forskningsresultat. Innehåller även inlärningsuppgifter.

SKVR – Suomen Kansan Vanhat Runot

SKVR-databas – webbtjänst med kalevaladikter. I bokserien och databasen Suomen Kansan Vanhat Runot finns nästan alla dikter på kalevalamått som bevarats i arkiven.

Projektet Eeppinen kaleidoskooppi

Det europeiska kulturarvsmärket är kopplat till ett pedagogiskt projekt, Eeppinen kaleidoskooppi (ett episkt kalejdoskop), som genomförs med hjälp av ett omfattande samarbetsnätverk. Målet är en så öppen process som möjligt som stödjer delaktighet och där även aktuell kritisk Kalevala-forskning och -debatter samt digitala metoder och öppna digitala material utnyttjas.

I projektet produceras digitala inlärningsmaterial öppna för alla samt genomförs evenemang och workshopar riktade till finländska och europeiska ungdomar i olika åldrar. Med hjälp av dessa bjuds ungdomarna till att reflektera över och tolka relationerna mellan europeiska epos, den östersjöfinska runosångskulturen samt användningen av Kalevala i olika tider och dess betydelse i dag. I projektet belyses det finska och karelska kulturarvet ur aktuella synvinklar: Vad har människor och gemenskap med olika bakgrunder haft för relation till Kalevala förr och nu? Hurdana tolkningar kan man göra av Kalevala och andra europeiska epos till exempel med hjälp av konst?

Vilka Kullervo, Väinämöinen och Louhi har vi i denna tid? Vad mal Sampo på 2020-talet och till vem? Hur öppnar sig Kalevala, när det tolkas i förhållande till aktuella diskussioner om sexualitet eller kulturella rättigheter?

Det europeiska kulturarvsmärket och projektet kopplat till det förstärker förståelsen för Kalevala och dess bakgrunder samt uppmuntrar de unga att reflektera över kulturarvet som en del av formandet av den egna identiteten. Kulturmärket erbjuder en möjlighet att lyfta upp även kulturella minoriteters och det karelska språkets ställning. Det karelska språket som talas i Finland och Ryssland är utrotningshotat, och det är inte ett officiellt språk i Finland. I och med kulturmärket ökas också finländarnas medvetenhet om det karelska språket och mångfalden av den karelska kulturen.

Blev du intresserad av projektet? Kontakta:

Kati Mikkola
kommunikationschef
Administrations- och ekonomiavdelningen
kati.mikkola@finlit.fi
+358 50 598 7501

Niina Hämäläinen
Kalevalasällskapets verksamhetschef
Forskningsavdelning
niina.hamalainen@kalevalaseura.fi
+358 40 538 5144

Det mångfacetterade och kontroversiella Kalevala

Kalevala är inte en version eller en tolkning, och det är inte bara ett epos från förr. Kalevala som kulturarv är något vi ska prata om i plural: det handlar om Kalevalas många olika kulturarv. Kalevala betyder olika saker för individer och gemenskap, som kulturarv är det också ett mångfacetterat och även kontroversiellt verk.

Frågan om vems kulturarv Kalevala egentligen är väcker diskussioner hos individer och gemenskap. Uppfattningar om vem som äger Kalevala skyms av eposets mångfacetterade karaktär: det är ett skönlitterärt verk skapat av en författare, Elias Lönnrot, vars material bestod av folkdiktsanteckningar. Lönnrot skapade karaktärerna, handlingen samt redigerade språket i dikterna. Hans mål var att publicera ett enhetligt diktverk som han själv tolkade som en reflektion av finländarnas förhistoria. Därför är Kalevala på många sätt annorlunda än de folkdikter som användes som källa till det.

Kalevalas första upplaga, s.k. Gamla Kalevala (1835), baserar sig i huvudsak på vitahavskarelskt material, men Nya Kalevala (1849), som är det som vi känner som nationaleposet, är mycket vidare; materialet i det består av karelska, finska och ingermanländska dikter. Av Kalevalas material har en viktig del samlats in från karelare, men efter att Kalevala fick en betydande ställning i Finland har eposet ofta framställts uttryckligen som finsk kultur. Efter att Kalevala kom ut har eposet använts på ett flertal olika sätt och i olika historiska situationer för att manifestera och förstärka finskheten.

Kalevala är även en del av världslitteraturen och avspeglar starkt allmäneuropeiska idéströmningar och epostraditioner. Till exempel de antika eposen Iliaden och Odyssén var Elias Lönnrots förebilder när han skapade Kalevala. Det europeiska kulturarvsmärket beviljades Kalevala som en del av den europeiska epostraditionen och dess kulturella resonansbotten.

”Det europeiska kulturarvsmärket lyfter upp i ljuset förutom Kalevala även den karelska-finska muntliga traditionen som ligger bakom verket samt tillämpningen av litterära mallar ärvda från antikens Grekland och romarriket. Berättelsen av finskhet är skapad av olika material över gränserna. Därför är det också ett motstridigt och kontroversiellt verk. Motstridigheten gör Kalevala till ett förnyelsebart och levande kulturarv, och det är precis det som kopplar Kalevala till konstellationer bekanta för moderna européer.

– SKS:s generalsekreterare Tuomas M. S. Lehtonen

Se videon The Kalevala – Living Epic Heritage
(produktion: the European Heritage Label Bureau)