I kartoteket över folkloregenrer som är bland de största i världen finns 3 miljoner kort

Finska litteratursällskapets arkivsal gömmer sig en gigantisk, manuell sökmaskin av folklore. Arkivets kartotek över folkloregenrer innehåller cirka tre miljoner arkivkort organiserade enligt folkloregenre, tema, hemort och samlare. I kartoteket över folkloregenrer kombineras de muntliga traditionerna samlade och berättade av tiotusentals människor och folkdiktforskningens finska lärdomshistoria.

Kartoteket har samlats från anteckningar av handskriftssamlingarna. Plockande av folkloregenrer, såsom besvärjelser, ordspråk och sagor, från handskrifter inskickade till SKS och kopierande till olika pappkort började på 1930-talet. Kartotekhyllorna i trä i SKS:s arkivsal blev färdiga 1950 som en del av arkivsalens totala förnyelse designad av arkitekt Paavo Riihimäki.

Cirka 2 000 kartoteklådor, med cirka 1 500 arkivkort i varje, totalt cirka 3 miljoner enheter folklore.

Historian med kartoteket över folkloregenrer är starkt kopplad till den uppfattning om folklore som finns i den geografisk-historiska metoden som Julius och Kaarle Krohn utvecklade och som styrde insamlingen av folkminnen, arkiveringspraxisen och forskningen från början av 1900-talet till 1960-talet. SKS:s arkivs kartotek över folkloregenrer har därmed under decennier haft en stor inverkan på organiseringen av de finskspråkiga muntliga folktraditionerna och de vetenskapliga tolkningarna.

SKS:s kartotek över folkloregenrer blev år 2024 utvald till UNESCO:s nationella Världsminnesregister, där nationellt viktiga facklitterära och litterära kulturarv har samlats.