I SKS:s entré välkomnas besökarna av runosångare Pedri Shemeikkas staty
I SKS-husets entré sitter en man som påminner om Leonardo da Vinci med en kantele i famnen. Runosångare Pedri Shemeikkas staty är en kopia av Alpo Sailos staty i Sordavala. På denna sida kan du lyssna hur Pedri sjunger om eldens födelse.
Pedri Shemeikka (1825–1915) är den mest kända runosångaren från Gränskarelen. Under karelianismens årtionden vid sekelskiftet träffade många konstnärer och folkminnessamlare Pedri Shemeikka personligen. Folkmusikforskaren och kompositören Armas Launis mötte Pedri Shemeikka under sin insamlingsresa år 1905. Launis spelade in Tulen synty som Shemeikka sjöng år 1905 med en fonograf.
Skulptören Alpo Sailo skapade en staty av Shemeikka år 1935. Statyn visas fortfarande i Sordavalas statspark samt som kopia i entrén till Finska litteratursällskapets hus.
Pedri Shemeikka
Pedri Shemeikka tillhörde den berömda runosångarsläkten Shemeikka som hade bosatt sig i Muuanto i Suistamo socken i början av 1700-talet. Sammanlagt har 30 dikter bevarats från Shemeikka.
Det har antecknats 58 dikttexter från Pedri Shemeikka. Många av dikterna är så kallade födelsemyter – Maailman synty, Tammen synty, Tulen synty, Raudan synty. Shemeikka sjöng även dikter av Lemminkäinens, Väinämöinens och Joukahainens äventyr och strider (Lemminkäisen virsi, Kilpalaulanta). Ett fint verk som djupt tillhör släktens livsstil är också besvärjelsediktsamlingen för jakt antecknad från Shemeikka.
Shemeikka blev redan i sina samtidas ögon en symbol för kalevaandan: han hade ”en kunglig hållning” (I. K. Inha), han var ”en bild av Väinämöinen” (Oskari Hainari) och ”en manlig och ståtlig forntida själ” (Jean Sibelius). Pedri Shemeikka uppträdde på sångfesten i Sordavala 1896 och bland annat i Helsingfors 1906.
Källa:
Timonen, Senni: Shemeikka, Pedri. Nationalbiografins webbpublikation. Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet, 1997– (refererat 19.2.2020)
Publikationens permanenta identifikator URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns permanenta identifikator http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-006401 (ISSN 1799-4349, webbpublikation)