Ingermanland och ingermanländsk kultur – ta vara på minnena och arkiven

SKS arkiv: E171 / Ingrica III, Samuli Paulaharju, Ingermanland år 1911.
Syftet med det treåriga samarbetsprojektet är att samla in arkivmaterial om Ingermanland och ingermanländsk kultur. Samtidigt insamlas nytt material till arkiven.

Projektet Ingermanland och ingermanländsk kultur – ta vara på minnena och arkiven (2018–2020) är ett arkiv- och minnesorganisationsprojekt som främjar insamling av material samt dess tillgänglighet och användbarhet. Samarbetsprojektet genomförs av Riksarkivet, Inkeriläisten sivistyssäätiö och Finska Litteratursällskapet.

Ta vara på minnen

Projektet omfattar intervjuer med ingermanländska återinvandrare och deras efterkommande. Det är redan lite bråttom med intervjuerna, eftersom även efterkommande till ingermanländare som återvände till Finland på 1920- och 1940-talen börjar vara mycket gamla. Däremot har minnen och erfarenheter av ingermanländare som återvände på 1990-talet inte tidigare insamlats i denna omfattning. Intervjuerna är avsedda för forskningsändamål och sparas i SKS arkiv.

Målet är att samla in mer ursprungligt material av ingermanländska finländare i form av bland annat dagböcker, brev och foton för att ge efterkommande generationer och forskare ett så mångsidigt material som möjligt. Utöver privata arkiv strävar vi efter att ta vara på arkivmaterial relaterat till ingermanländska föreningar. Det material som inlämnas i samband med projektet kommer att arkiveras i Riksarkivets och SKS samlingar som redan innehåller sådant material.

Ta vara på arkiven

För att förbättra arkivens användbarhet har SKS arkiv och Riksarkivet förbundit sig att i anslutning till projektet Ingermanland och ingermanländsk kultur – ta vara på minnena och arkiven ordna det insamlade och befintliga ingermanländska materialet i samlingarna. En del av det material som ordnats tidigare kommer dessutom att revideras, dvs. katalogiseras och beskrivas mer i detalj. Material (bl.a. inspelningar) kommer också att digitaliseras. Genom katalogisering och digitalisering gör man det lättare att hitta material och garanterar att det bevaras.

Inom ramen för projektet kartläggs i vilka inhemska minnesorganisationer (bl.a. arkiv och museer) det finns material av ingermanländska finländare. Syftet är att i samband med lanseringen av de nationella arkivens katalogtjänst AHAA skapa ett virtuellt ingermanländskt arkiv för forskare och andra intresserade via söktjänsten Finna.

Senare kartläggs även ingermanländskt arkivmaterial utanför Finland. Samarbete utförs med minnesorganisationer i bland annat våra grannländer Ryssland, Sverige och Estland.

Material av ingermanländare i SKS arkiv

Liksom om andra folk med finsk koppling har SKS samlat och arkiverat ingermanländska folktraditioner redan före mitten av 1800-talet. Sällskapets första sekreterare Elias Lönnrot besökte Ingermanland 1844. D.E.D. Europaeus och Henrik August Reinholm reste i sin tur tillsammans till Ingermanland 1847. Den folkdiktning som de nedtecknade kom delvis med i bland annat Kalevala och publicerades i Suomen Kansan Vanhat Runot. Detta material utgör också en del av SKS samling för traditioner och samtidskultur, vars äldsta del ingår i stjärnsamlingen. Efter dem nedtecknade och beskrev många berömda etnologer, bland annat Volmari Porkka, Vihtori Alava, A.O. Väisänen och Samuli Paulaharju ingermanländsk kultur.

SKS samling för litteratur och kulturhistoria innehåller material av privatpersoner med ingermanländsk bakgrund, bland annat av Aale Tynni, Pekka Mutanen, Juho Pakkanen, Juhani och Anita Konkka samt Antti och Irene Tiittanen. Forskare i litteratur, lingvistik och folkloristik med kopplingar till SKS var intresserade av Ingermanland och ingermanländskhet när det gäller folktraditioner och språkens släktskap samt även ur Suur-Suomi-ideologins perspektiv. Därför finns det ingermanländskt material i arkiv av både forskare, såsom Lauri Hakulinen, Niilo Kärki och Martti Haavio, och författare, såsom Kaarlo Marjanen, Tauno Koskela och Ilmari Turja. I SKS arkiv finns också den separata samlingen Ingermanland, som består av bland annat dokument, kartor och foton relaterade till Ingermanland från Martti Haavios arkiv. Detta arkivmaterial som censurerats av politiska orsaker blev fritt tillgängligt först på 2000-talet.

Ingermanländskt material i Riksarkivet

Arkiv relaterade till Ingermanland och ingermanländare finns på Riksarkivets verksamhetsställen i Helsingfors, Tavastehus, Uleåborg, Åbo och Vasa. Största delen av arkivmaterialet anknyter till ingermanländska föreningars och församlingars verksamhet och personer som varit aktiva i ingermanländarnas befrielserörelse. Material i Riksarkivet relaterat till ingermanländska förflyttade och flyktingar finns bland annat i Inkerin Apus arkiv (1919–1943). Ett viktigt privat arkiv är också Eeva Lääräs arkiv (1929–1965).

I Riksarkivet finns samlingarna Ingermanlands arkiv I och II som innehåller ingermanländska föreningars dokument, foton och tidningsurklipp från 1917–1944. Samlingen innehåller material från Inkerin liitto, Inkerin väliaikainen hoitokunta samt Juuso Mustonens, Kaapre Tynnis och Leo Yllös arkiv. Dessutom innehåller samlingen dokument från Länsi-Inkerin hoitokunta och Pohjois-Inkerin hoitokunta. Länsi-Inkerin hoitokunta trodde inte att Ingermanland skulle anslutas till Finland utan strävade efter nationellt självstyre. Pohjois-Inkerin hoitokunta var i sin tur Norra Ingermanlands interimistiska exilregering i Finland från juli 1919 till 1921.

Artiklar

Finnish Literature Society (SKS) Archives (Cooperation projects on Roma people and Ingrians). Artikeln i Folklore Fellows’ Newsletter No. 1/2018, s. 26-30. Skrivarna Risto Blomster, Outi Hupaniittu, Marja-Leena Jalava, Katri Kivilaakso, Juha Nirkkno, Maiju Putkonen & Jukka Saarinen.

Projektansvariga

  • Inkeriläisten sivistyssäätiö
  • Riksarkivet
  • Finska Litteratursällskapet

Styrgrupp

  • arkivdirektör Outi Hupaniittu (SKS), styrgruppens ordförande
  • vice ordförande Tero Kekki (Inkeriläisten sivistyssäätiö sr)
  • ordförande Antti Kokkinen (Inkeriläisten sivistyssäätiö sr)
  • arkivforskare Maiju Putkonen (SKS), projektchef
  • överinspektör Kenth Sjöblom (Riksarkivet)

Finansiering

Mer information